Nu kryper Lillan ordentligt. Såpass duktigt att hon försöker "rymma" så fort tillfälle ges. Oftast fastnar hon i hallen där vi har en sekretär i "ful-furu" med träknoppar. Dessa knoppar är mycket intressanta för de kan man hålla i och dra i så att lådan åker ut någon centimeter. Än är hon inte stark nog för att få ut lådan (Hulk-bebis?) men hon tar stöd för att försöka komma upp i stående. Det slutar än så länge i att hon åker nedåt till knästående.

När vi följer efter för att hämta rymlingen så kikar hon över axeln och försöker snabba på! Alltid med ett stort leende/skratt som bubblar fram. Även en mörk och seg dag blir ljus och glad då!

En obligatorisk väderrapport: Kallt som sjutton, massor av snö och snål förening som inte kräver vettig skottning. Just det. Bil*pip* vill inte starta nu... igen...

Vad hände med lagom temperatur även vintertid? Många fästingar och myggor stryker med nu men det gör dom nog lika väl i -10 grader som är mer uthärdligt än dagens -18 eller -21 grader!

Lillan är snorig och väldigt ledsen så fort det ska torkas. Igår hade hon feber men idag har den gått ner och även mängden rinnande näsa har minskat. Naturligtvis har matlusten åkt jojo som resultat men det är ju normalt. Själv är jag inte så matsugen när förkylning rasar som mest i kroppen. Det kanske är samma med Lillan?

För några dagar sedan blev vi äntligen av med den gamla Tarzan. Helenas katter skulle få byta ut köksstolar mot mer tåliga klösdetaljer. Första rapporten var att katterna var misstänksamma. Inte så konstigt för det måste vara många lukter av våra djur! Jag hoppas att Stellan och (minns inte namnet) vänjer sig och lever loppan på klösmöbeln framöver!

När vår gran packas ner får vi ett tomt hörn i vardagsrummet. Där hamnar nog vår andra klösmöbel. Det borde liva upp katterna några dagar. Alla ommöbleringar är spännande!

Natti folket!