Länge mellan bloggarna ser jag. Arbetsschemat ändras hit och dit så det blir svårt att hinna med sådant som att skriva här.

Lillan trivs på sitt dagis i alla fall. Hon kryper helst fortfarande men reser sig gärna och tar några steg med stöd. Ibland "glömmer" hon sig och står ett par sekunder innan gumpen dunsar i backen.

Det pratas massor varje dag. Dä, da, titta, mamma, tatt (katt?), pappa, tutt (tutte/napp) är väl de vanligaste ljuden.

Säger man lampa så pekas det genast upp i taket på närmaste dito. Idag så satt hon ute i sandlådan i regnet med en av sina fröknar. Det var väldigt mycket sand i vagnen, på henne och i kläderna. Hon slängde sand omkring sig och var väldigt nöjd med hela arrangemanget. Älsklingen fick byta alla kläderna när de kom hem!

En annan dag när jag och Lillan var ute i lekparken...
Hon skulle prompt äta sanden/gruset men ändrade sig till ren okulär besiktning!

Hon är en riktig solstråle som ler från sida till sida för att plötsligt låta temperamentet spränga igenom. Illvrål och tandagnisslan ifall hon inte får som hon vill. Vojne vojne det blir intressant att se hur hon kommer beté sig som tonåring...

Gurkan och jag tog en promenad i regnet. Rejält blöta blev vi båda två men det är så underbart ute! Lagom varmt, regnet perfekt vårregn och allt doftar. Häggen börjar blomma, björkarna likaså och allt doftar så där rent. Bladen på träd, buskar och backen är nyutsprunget gröna.

Vitsippan ute i backarna står...

Det är nu man skulle ha en trädgård och fixa/dona i den. Jag längtar tills den dagen kommer.

Nu har vi bara en barnvagn igen. Det är skönt att inte snubbla över mer än nödvändigt här hemma. Förvisso är det skönt med en möblerbar hall men det är mindre skoj när det gör resterande boyta tämligen trång. Skit samma. Brion fick flytta till en familj som var missnöjda med sin trehjuliga Crescentvagn (tror jag det var).

Älsklingen överraskade mig med tre rosor på eftermiddagen. En röd, en rosa och en gul. Långstjälkade och vackra.

    Min man är den mest underbara!   

Idag hämtade Älsklingen den nya sittvagnen. Vilken skillnad!! Den väger mycket mindre och är väldigt trevlig att köra. Testade t.o.m på en gyttjig skogsväg och det gick finfint. Gurkan fick någon knasidé idag för hon drog ut på älven som fortfarande har lite is på sig. Upp där ifrån och sen ut åt andra hållet. Där var det åker/blött skogsparti. Röjde runt och var allmänt "struntar i dig matte-"humörig. Samtidigt har hundkr*ket koll på exakt vart jag tar vägen. Blir avståndet för långt kommer hon närmare men ändå på tillräckligt avstånd.  

Suck den hunden...    

Det var en nätt promenad på runt 1.5 timma som gjorde att Gurkan blev trött när vi kom hem. Hon slocknade och snarkade gott!

Det har regnat större delen av dagen så vi var ganska blöta men inte Lillan. Hon satt i vagnen under åkpåse och regnskydd.

Åkrarna har till stora delar förvandlats till fågelsjöar. En himla snattrande, tjutande, kvittrande och rotande är det just nu när man passerar åkern/sjön.

Inte bästa bilden men i vanliga fall finns det enbart ett krondike. Resten är åker.

Var en sväng till biblioteket och lånade en bok jag blivit rekommenderad. Nu ska jag ta mig tid till att läsa den också. Det blir nog intressant för jag behöver verkligen lära mig ämnet bättre.

Lillans ena middag idag bestod av pastaskruvar, skinka, ärtor/majs/paprika och basilika. Lite smör, kokvatten och p+s avrundade anrättningen. Det var väldigt populärt. Basilikan fick henne att likna en påskkäring med mörka fräknar. Det smaskades skinka och ärtor högt och lågt. Lillan väljer ut sina favoriter först och sen kan man äta de mer konstiga sakerna.

Tränar på att äta sked!

Nästa vecka ska det börjas med inskolning. Det blir intressant och samtidigt lite nervöst. Onsdagen smygstartar vi hemma då en av fröknarna kommer hit och sedan blir det på förskolan. Jag hoppas att det inte blir för mycket basilusker som smittar vårt lilla gryn men vi får väl se. Det vanligaste är väl att de blir smittade ganska ofta i början...

God natt gott folk!

Tänkte ha en fotosession med Lillan men då svek batteriet. Idag blir det kvällspass på arbetet och imorgon är jag ledig. Det blir skönt!

Jag hoppas att vädret blir lika underbart som det var igår. Runt +10 och strålande solsken. Lite skitigt ute så klart eftersom de inte tagit bort gruset ännu. Det har kommit upp krokusar i rabatterna och även tulpanbladen börjar sträcka på sig. Utanför våra fönster har vi några apfula buskar som är vintergröna. Jag skulle gladeligen rycka bort dom men då krävs det starka maskiner. Mitt försök att trimma ner buskskrällena har bara resulterat i att de är ännu mer täta. Vill också ha blomsterlökar som blommar!     

Nu ska jag ut en stund med Gurkan innan det blir arbete...

Ha det bra där ute!

Ett år har vår lilla solstråle fyllt nu. För ett år sedan hade hon kommit till oss. Så liten, så söt och alldeles underbar. Nu är hon större, supersöt och ännu mer underbar!   

Det blev en tandhygienists värsta tänkbara födointag idag. Tänka sig, flickebarnet fick smaka både saft, bulle, kaka OCH en alldeles egen bit tårta. Tårtan fick finbehandling och transformerades sakta men säkert till en alldeles underbart geggig kletig massa som var väldigt god. Marsipanen åt hon före det geggades rejält!

Tårtan efter några minuter....   Tur att det är en heltäckande "haklapp"...  

Vi fick besök av Camilla och efter ett tag kom Maya med mamma Helena (plus liten i magen   ).

Felicia tyckte pappret runt presenterna var roligare i början. När innehållet syntes var det roligt! En supermysig kissemiss som kanske blir en favorit? Bebisvänlig bok med hårda sidor som tål tuffare tag. Felicia gillar ju att riva i papper och då går vanliga böcker sett sönder fort!   

Sen blev det en telefon med Nalle Puh. Vanliga telefonen är superintressant och då kan hon få en egen som låter, blinkar, lyser och frågar.

Vi filmade det mesta med videokameran så det blev inte så många "bloggbara" kort

På eftermiddagen åkte vi till älsklingens föräldrar för middag och firande där. Gurkan fick följa med och blev väldigt glad för det. Hon gillar att ligga i värmen från luftvärmepumpen och gona sig.

Här blev det mer presenter. En alldeles "vanlig" docka med flätor och klänning. Dessutom en blinkpipsång-boll som säkerligen blir roligare framöver.

Efter att ha ätit middag stoppade jag Lillan i badvattnet (badkar= lyx) med leksaker och lavendelskum. Självklart plaskades det hejvilt och det är ju betydligt roligare med ett stort badkar än hennes vanliga lilla i plast.

Strax efter badet så tog all ork slut. Jag och Lillan sov i två timmar. Älsklingen och hans föräldrar tittade på sport medans tuppluren gjorde underverk.

Det var allt för denna gången. Tyvärr orkar jag inte skriva så ofta just nu. Livet är fullt av en massa levande!

Natti folket!

Hade tänkt skriva en massa mumbojumboskit men orkar inte. Är för trött och kan bara konstatera att vissa saker sällan ändras helt och hållet.

Synd och tragiskt egentligen.

Ser fram emot våren och att allt faller på sin rätta plats. Både vädret och annat.

God natt där ute!

Lillan har fått en förskoleplats reserverad i april. Det ska bli spännande!

Nu för tiden går dagarna så fort att jag knappt hinner med. Lillans nattsömn har blivit hackig, hon vaknar ofta vid 2-3-tiden då hon får komma och sova bredvid mig. Sen vid 4-5tiden vaknar hon och är hungrig. Efter att välling serverats somnar hon om efter kanske 30 minuter för att sedan sova 1-2 timmar till. Min nattsömn blir påverkad märker jag. Älsklingen brukar gå upp och fixa vällingen men sover för det mesta relativt ostörd av vårt lilla gryns framfart... Eller så är han bara bättre på att maskera sin trötthet!   

Imorgon blir det babycafé och på torsdag småbarnssång. Det är hur skoj som helst! Förra gången fick jag krypa efter Lillan för sitta still vill hon ju inte!

Att flyga flygplan är megaskoj och hon piper av förtjusning!

Idag har vi lyckats sälja av lite barnsaker som bara stått och tagit plats. Det första skötbordet, sängmobilen och Snuggle Nest fick allihop nya ägare. Jag hoppas att grejorna kommer glädja dem lika mycket som det gjorde för oss! Det var inte fel att få lite pengar. En tredjedel gick till Farbror Kamprad då det behövdes lite smått och gott.

Det slog an en liten spröd klang i mitt hjärta när jag testade sängmobilen innan försäljningen och hörde en av de välbekanta visorna. Det kändes som igår när Älsklingen köpte den till Lillan. Det var medans vi låg på BB... I början var det suveränt för Lillan att somna till. Det var fem eller sex olika visor, hängande figurer, ljusprojektering och olika volymer så det tog ett tag innan hon ledsnade!

Jag är jätteglad över att hon utvecklas enligt alla mallar (som egentligen inte borde finnas för alla barn är olika) men jag blir samtidigt lite vemodig. Snart börjar det omtalade "småbarnslivet" träda in och all stress med det. Det har varit så underbart att bara kunna ta dagen som den kommer dessa månader och nu är det snart slut på det. Det blir schemaläggningar, hämtningar, lämningar, inskolningar och massa annat som känns stort och ovant. Förvisso kommer man lära sig det också men innan dess kan det kännas lite smått oöverstigligt.

Jag oroar mig framförallt över att hon kanske inte alls kommer trivas på förskola? Kommer kännas fruktansvärt ifall det blir så... Nu är ju förhoppningen självklart att hon ska tycka det är jättekul och spännande. Lillan har fått plats på en avdelning med Montessori-inriktning vilket ändå känns skönt. Se till individen och dennes behov plus att leka fram kunskap/inlärning.

Nu hoppas jag på att snön ska börja försvinna. Det är så höga vallar överallt så jag får spader! Hallå!! Våren!! Kom, är du snäll. Jag lovar att du är efterlängtad...

Natti folket!

Jag drömde en dröm i natt. Det var barmark ute, dvs grönt gräs och fåglarna kvittrade. Sen vaknade jag. Det snöade ännu mer. Vart hittar jag avknappen för snön? Min dröm var mycket bättre och min besvikelse var stor när jag insåg att Kung Bore fortfarande vill ha landet i sitt grepp ett tag till.

Idag har vi varit på babycafét och det var livat värre. Lillan drar sig upp mot det mesta numer och ska kolla på allt som är runt henne. Nyfiken!   

Vi var rörande överrens om att det kommer kännas konstigt när vi inte kommer ses framöver. När barnen är ett år är man ju inte välkommen till caféet längre utan är hänvisad till öppna förskolan. Kanske man kan invadera något stackars vanligt fik med alla barnvagnar och skrikande småttingar? *Vacker bild*!

Natti folket!

Dagen började lagom tidigt med en pigg tösabit vid 7-snåret. Det blev lite gröt och bus efteråt. Timmarna flöt på i sakta mak och framåt eftermiddagen blev jag lite rastlös. Slängde iväg ett sms till Helena för att se ifall Maya var intresserad av att leka något.

Det passade lagom med lite middag innan jag och Lillan trampade iväg. Trottoaren var så dåligt snöröjd/plogad att jag fick gå på vägen med barnvagnen. Det var för trångt annars och ena hjulparet fick harva runt i snömodd!   

Dessutom har ju all snö frusit, tinat lite, packats i tid och evighet så det är ren is på sina ställen. Höll på att drutta på arslet ett par gånger trots rejäla skodon!

Väl framme så skulle vi bara upp för backen också. Lillan stöttade med ljudeffekter (de dolde nästan mina pustanden...   ) och imiterade "brrrrrmmmbrrrrmmm" samtidigt som hon flinade glatt.

Maya har vuxit massor, sist jag såg henne gick hon med stöd. Idag gick hon runt själv och var jättestadig på benen! Lillan försökte resa sig mot Maya men det var lite läskigt så det blev lite förbryllade miner.

Småttingarna kröp runt medans vi vuxna pratade ditt och datt. Maya var lite reserverad mot mig i början men tinade upp fort för att till slut mer än gärna leka "tittut"-leken.

Innan dagsljuset försvann helt byltade vi på de två små och begav oss ut för lite snökänning. Lillan fick låna Mayas bebispulka som har lite högre rygg och stöd på sidorna. Tyvärr var det inte så roligt för min lilla tös just då, det hördes en del runt i kring när missnöjet kom och gick i vågor...

Helena lånade ut bebispulkan så Lillan satt riktigt stadigt!

Riktigt uppskattat blev det inte förrän jag drog pulkan tillbaka mot huset. Det var väl rätt lutning för Lillan hade några glada (obegripbara) ljud för sig.

Mörkret kom fort och efter ett tag knatade jag hem i kylan som kom krypandes. Det var väldigt gott med varm o´boy och smörgås när vi kom hem!

Imorgon väntar det arbete på kvällskanten. Det ska bli intressant att se vad som hänt sedan sist... Hela arbetsplatsen ska ju byggas om och fräschas upp. *Spännande*

Gurkan har för övrigt skaffat sig en förhoppningsvis framtida kompis. Vi har flera gånger mött en bekant som har leonbergerhanar. Den yngste, Cubus, är så himla söt. "Mössan" börjar komma fram och han är hoppig, studsig och alldeles underbart skällig än så länge. (som leonbergers inte ska vara *hehe*)

När Cubus blivit lite stadigare kanske det blir livat värre. Morgonpromenaderna blir betydligt roligare när man möter kompisar/bekanta som är ute med sina voffar. Alltid kul att växla några ord med likasinnade!

Natti folket!